intervju: Alexander Isak, 2016đžđȘ
Intervju, den första officiella i hans karriÀr, med Alexander Isak - svensk landslagsman uppvÀxt i Stockholm och AIK:s ungdomsakademi, samt nybliven spelare i Liverpool FC - under hans debutsÀsong som professionell fotbollsspelare i AIK, för klubbens matchprogram i maj 2016.
Intervju, den första officiella i hans karriÀr, med Alexander Isak - svensk landslagsman uppvÀxt i Stockholm och AIK:s ungdomsakademi, samt nybliven spelare i Liverpool FC - under hans debutsÀsong som professionell fotbollsspelare i AIK, för klubbens matchprogram i maj 2016.
- AIK Ă€r vĂ€l först och frĂ€mst min moderklubb, det Ă€r laget jag hĂ„ller pĂ„ och det Ă€r laget jag spelar iâŠdet Ă€r det första jag tĂ€nker pĂ„. SenâŠom man ska snacka om vad det betyder för mig, sĂ„âŠklart det betyder mycket, det Ă€r det enda laget jag spelat i sĂ„ jag kan ju inte sĂ€ga att nĂ„got annat lag betyder mer eller nĂ„got sĂ„nt. Man har vĂ€l bara byggt allting i AIK. Man tĂ€nker mycket ocksĂ„ pĂ„ fansen, mycket som hĂ€nder i AIK, mycket kĂ€rlekâŠjag tĂ€nker pĂ„ nĂ€stan allt nĂ€r jag tĂ€nker pĂ„ AIK. SĂ„ jĂ€vla mycket som hĂ€nder, mycket bra sakerâŠnĂ„gra sĂ€mre saker ocksĂ„, haha. Det Ă€r alltid liv i AIK. Det gillar jag.
- FrĂ„n utsidan, som fans ser det, sĂ„ kanske det ser lite vĂ€rre ut Ă€n hur det kĂ€nns hĂ€r. Vi tĂ€nker inte pĂ„ det sĂ„ jĂ€vla mycket. Vi fokuserar pĂ„ vĂ„rt och för mig i alla fall Ă€r det inte sĂ„ jobbigt, jag tycker att det gĂ„r att prioritera pĂ„ vad man fokuserar mest pĂ„, sĂ„ attâŠjag tycker inte det kommer i vĂ€gen sĂ„ mycket Ă€ven fast det Ă€r mycket som hĂ€nder. Jag förstĂ„r att det kan vara sĂ„ för fansen, att man tĂ€nker att det Ă€r kaos och det Ă€r mycket som hĂ€nder och sĂ„, men det kĂ€nns lugnare i alla fall i klubben.
- Det Ă€r ganska svĂ„rt att sĂ€ga vad det första minnet som har med AIK att göra Ă€r, och jag tror inte att det skulle vara sĂ„ roligt heller, menâŠjag vet faktiskt inte, jag har ingen aning faktiskt, haha. Jag skulle kanske sĂ€ga att det Ă€r för att jag var sĂ„ liten nĂ€r jag började i AIK sĂ„ just nu kan det vara att jag inte kommer ihĂ„g eller att det kanske inte Ă€r sĂ„ speciellt eller sĂ„. Det hade varit en annan sak om jag hade börjat i AIK nĂ€r jag var i 14-Ă„rs-Ă„ldern, dĂ„ kan man relatera till det bĂ€ttre, men jag började nĂ€r jag var 5-6.
- Men mitt bĂ€staâŠdet fĂ„r ju vara den allsvenska debuten, det mĂ„ste jag nog sĂ€ga. Det var vĂ€l en ganska bra debutâŠlite ödmjukt dĂ€r, haha. Men det var en bra debut. Sen har jag vĂ€l haft ganska mĂ„nga bra moment i min AIK-karriĂ€r. Vi vann mycket med vĂ„rt P99-lag, vi vann SM nĂ„gra gĂ„nger, vi vann Sanktan och sĂ„. Det Ă€r mycket bra minnen man har.
- Jag kan berĂ€tta om mitt sĂ€msta minne ocksĂ„, frĂ„n i alla fall A-laget. Det mĂ„ste jag sĂ€ga var nog en av mina första trĂ€ningar sĂ„ hade vi lagspel pĂ„ slutet. Jag fick gĂ„ ner som högerback och sen sĂ„ var det typ sista mĂ„let vinner, det var en riktigt het match, alla krigade och alla tacklades. SĂ„ fĂ„r deras lag bollenâŠsĂ„ gĂ„r jag ner och knyter skornaâŠmitt i deras kontringslĂ€ge. SĂ„ de bara springer förbi mig pĂ„ min kant och jag vet inte vad jag tĂ€nkte och de gör mĂ„lâŠoch jag blev sĂ„ utskĂ€lld, alltsĂ„. Anton skrek sönder mig och folk bara skrek och jag fattade sjĂ€lv inte ens vad jag höll pĂ„ med. DĂ„ kĂ€nde jag âmen fyfan, vad hĂ€nderâŠâ, haha. Nu garvar man Ă„t det, jag och Anton brukar skĂ€mta om det ibland, men fyfanâŠdĂ„âŠdĂ„ var det bara âhejdĂ„, vi sesâŠâ, typ.
- Jag har faktiskt inte, under min fotbollskarriĂ€r, varit sĂ„ mycket den hĂ€r som har nĂ„gon idol. Att jag gör som han gör och jag försöker ta efter honom. Men sen nĂ€r man var liten, dĂ„ tĂ€nkte man inte sĂ„ mycket pĂ„ AIK:s A-lag. DĂ„ var det att man ska till Barcelona och sĂ„na hĂ€r grejer. Det Ă€r nu nĂ€r man blivit lite Ă€ldre som man tĂ€nker att man ska till A-laget. Sen sĂ„ var det nĂ€r Henok kom, det var dĂ„ man började se upp lite för jag och han Ă€r frĂ„n samma land, vi har mycket likt sĂ„ dĂ„ sĂ„g jag upp till honom ganska mycket. Men annars sĂ„âŠnĂ€, jag tar inte efter andra sĂ„ mycket. Jag fungerar inte sĂ„. Jag kör mitt. Av de nummer som jag hade att vĂ€lja pĂ„ nĂ€r jag kom upp sĂ„ kĂ€nde jag vĂ€l att âfanâŠjag kan vĂ€l ta efter Goitom med hans nummer i alla fallâ.
- Jag skulle nog sĂ€ga att jag Ă€r ganska bekvĂ€m i min roll. Jag Ă€r ung och man vet alltid sin plats. Sen Ă€r det klart att jag ska ta för mig och sĂ„. Jag trivs bra sĂ„ som det Ă€r just nu. SenâŠman vill ju vinna ett SM-guld. Det ska man bara göra, alltsĂ„. SĂ„ det fĂ„r vĂ€l bli nĂ„gon titel i alla fall innan man förhoppningsvis drar pĂ„ nya Ă€ventyr. Jag skulle vĂ€l sĂ€ga att det Ă€râŠSM-guld med AIK, senâŠjag hejar ju pĂ„ Barcelona men jag har inte vart den dĂ€r som kĂ€nner att jag ska just dit, det Ă€r mer att jag hamnar dĂ€r jag hamnar. Men fĂ„r jag vĂ€lja blir det ju nĂ„gon av storklubbarna. England, SpanienâŠdet skulle vara kul att spela dĂ€r, sĂ„ det Ă€r vĂ€l dĂ€r man vill hamna nĂ„gonstans, i nĂ„gon storklubb. Inte just i *den* klubben utan att det fĂ„r bli nĂ„gon av de större klubbarna. Sen sĂ„ behöver man inte dra dit direkt, man kan ju gĂ„ steg för steg frĂ„n en lite mindre klubb för att ta sig vidare dĂ€rifrĂ„n.
- Om man ska frĂ„ga om jag tycker det sĂ„ vet jag ju att det Ă€r ganska speciellt, men som spelare sĂ„ kĂ€nns det inte som att jag Ă€r annorlunda eller som att jag inte Ă€r som de andra. Jag menar, det kĂ€nns som att man kĂ€nner sig trygg hĂ€r, det Ă€r mitt lag och jag kĂ€nner mig bara som en vanlig spelare. Jag tĂ€nker inte att jag Ă€r yngre, det kĂ€nns vanligt. Jag kan förstĂ„ att andra kanske tycker att jag Ă€r sĂ„ ung och sĂ„, menâŠdet Ă€r inte sĂ„ jag ser pĂ„ det i alla fall. Jag kĂ€nner mig ganska avslappnad.
- Jag försöker ju hĂ€mta energi frĂ„n fansen. Trycket pĂ„ Friends Arena, det ger mig egentligen bara energi. Man kan vara lite nervös ibland men för mig slĂ€pper det alltid nĂ€r matchen Ă€r igĂ„ng. DĂ„ Ă€r det vi 22 spelare pĂ„ planen och man tĂ€nker inte sĂ„ mycket pĂ„ allt runtomkring. Jag brukar inte kĂ€nna sĂ„ mycket press. Det Ă€r klart att man ska höra om man inte gör det bra, men sen tycker jag ocksĂ„ att man ska fĂ„ höra det pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt sĂ„ att det inte blir sĂ„ att man börjar bua och trycker ner spelare. Det beror vĂ€l ocksĂ„ pĂ„ hur man hanterar det, vissa spelare kan hantera det och vissa spelare bara skiter i och kör sitt och Ă€r sjĂ€lvkritiska. Men ibland blir det sĂ„, jag svĂ€r, att man sjunger i huvudet. Okej, kanske inte nĂ€r man har bollen eller sĂ„, kanske nĂ€r bollen Ă€r ute fĂ„r man med flowet i huvudet och sjunger med. Men annars sĂ„âŠman hör ju inte vad folk skriker för att alla inte skriker nĂ„got speciellt samtidigt, det Ă€r bara nĂ€r det sjungs pĂ„ det sĂ€ttet som det hörs. Sen sĂ„ tĂ€nker man inte sĂ„ mycket pĂ„ det, man Ă€r som i en bubbla och fokuserar pĂ„ vad folk pĂ„ planen sĂ€ger och vad man sjĂ€lv ska göra.
